Gastronomiska Akademien
Gastronomiska Akademien skall värna om och verka för den gastronomiska kulturens och gastronomins utveckling i vårt land. Idag finns flera regionala gastronomiska sammanslutningar vid sidan av Gastronomiska Akademien, som är den äldsta och ursprungliga. Akademien bildades den 6 november 1958 på initiativ av Sten Broman, Fritiof Nilsson Piraten och Tore Wretman. I de inledande diskussionerna fanns också Povel Ramel med.
Med Franska Akademien som förebild
1950-talet var ett årtionde då svensk gastronomi fick en renässans efter ett antal bedrövliga decennier, då restaurangbesökarna fokuserade mer på den lättflytande födan än på maten som serverades. Det föll sig därför naturligt att mot bakgrund av det nyväckta intresset bilda ett gastronomiskt sällskap, med Franska Akademien som förebild. Så tillkom vår Gastronomiska Akademi med 17 ledamöter, opinionsbildare och personligheter intresserade av kultur i allmänhet och matkultur i synnerhet.
Kunglig tradition
HKH Prins Bertil tillfrågades tidigt om han accepterade att bli hedersledamot på tallrik 17 men svarade: ”Gärna ledamot men inte hedersledamot”. Den kungliga traditionen har fullföljts. Idag innehar Hans Majestät Konung Carl den XVI Gustav Akademiens tallrik nr 17. Från början tilläts inga kvinnor vara med i Akademien, men 1983 invaldes Märit Huldt, dvs. Hiram som första kvinna.
Ledamöterna väljs in och finns med i Akademien resten av sitt liv, men erbjuds vid 75 års ålder att bli Senior Nobilis. Då får den ledamot som vill dra sig tillbaka men inbjuds alltid att delta i sammankomsterna. En av ledamöterna utses varje år att fungera som Akademiens direktör. Därtill har Akademien en ständig sekreterare med ansvar för den löpande verksamheten. Sammanträden hålls två gånger om året. Vårmötet inleds alltid med direktörens tal, som sedan publiceras i Gastronomisk Kalender.
St Martin av Tours
Akademiens emblem föreställer Sankt Martin av Tours. Han betraktas som gourmandisens särskilda helgon och firas i Sverige av Akademien med gåsmiddag på Mårtensafton den 10 november. Emblemet återfinns på ledamöternas tallrikar, på diplom och brevhuvud och har komponerats av hovjuveleraren Wiven Nilsson.
Belöningar och andra verksamheter
Akademien belönar framstående insatser på gastronomins område. Guldmedalj, silvermedalj, diplom och guldpenna delas ut till förtjänta personer. Ett särskilt hederspris, Honesta Voluptate ( den ärbara vällusten), som är en bronsstatyett av skulptören Sven Lundqvist, har tilldelats personer som under ett långt yrkesliv tillfört svensk gastronomi stora värden.
Andra belöningar, t ex Findusstipendiet och Gastronomiska Akademiens Mejerimedalj, delas i Akademiens namn ut i samarbete med företagen.
Att anordna intressanta seminarier inom ämnesområdet är ett annat sätt för Akademien att stimulera intresset för gastronomin och dess utveckling. Snabbmat – en gastronomisk utmaning, Ingen lök utan eld, Glädjen och nyttan med alkohol, är seminarie-rubriker under senare år.
Sist, men inte minst, ger Akademien ut Gastronomisk Kalender – en skrift som är unik i världen tack vare utgivningens kvalitet och kontinuitet. Den har nu utkommit årligen sedan 1960 och är ett verkligt samlarobjekt för alla som är intresserade av matkultur och mathistoria. I kalendern kan man finna forskningsartiklar, betraktelser och essäer om mat, måltider och gastronomi.