Den femtionionde kalendern
O.S.A. är titeln på Gastronomisk kalender 2019, Gastronomiska Akademiens årsskrift, som nu ges ut för femtionionde året i följd.
Alltså handlar det om att bjuda, att bjuda in och att bjuda ut. Som alltid med spirituellt, lärorikt, slösande generöst innehåll.
Så här presenterar redaktörerna Karsten Thurfjell och Charlotte Birnbaum årets upplaga:
”När människan väl lärt sig gå på sina ben, tänka en smula och använda sina händer, började hon snart bjuda på middag. Det har hon glädjande nog fortsatt med. Årets Gastronomisk kalender handlar om denna bjudandets ädla konst”.
Som alltid i Gastronomisk kalender handlar det om smått och stort, om historiskt och dagsaktuellt. Martin Lind, tallrik nr 5, berättar om kyrkkaffet, historiskt och i vår tid. Stephan Rössner, tallrik nr 12, skriver om fester på filmduken. Mischa Billing, sommelier, författare och lektor i måltidskunskap, berättar personligt och charmerande om varför hon älskar matsalen. Gastronomiska akademiens stipendiat Johanna Sjöberg skriver om barnmatsböcker och kokböcker för barn.
Fest och vardag hos prinsen
Charlotte Birnbaum, tallrik nr 12, har skrivit årets kungliga inslag, som handlar om Prins Eugen och hans fester på Waldemarsudde, där luncher och middagar avlöste varandra i ett rasande tempo. 1933 höll prinsen 46 middagar, nio luncher och en supé. Allt bara mellan januari och juni.
Från detta år och fram till prinsens död 1947 förde den trogne kammartjänaren Eric Ericsson matdagbok. Här kan man inte bara läsa om vad som serverades utan också vilka som fick njuta av läckerheterna. Enligt den legendariska revymakaren Karl Gerhard blandades gästerna friskt. Här dinerade kungligheterna tillsammans med ”löst folk” som Gösta Ekman d ä, Josephine Baker, Carl Milles, Le Corbusier, Isaac Grünewald och många fler.
Menyerna var franskinspirerade och i prinsens vinkällare dominerade de franska vinerna. Men när man åt ”en famille” exempelvis med kungafamiljen serverades ofta husmanskost. Det berättar Irma Malmquist, under många år verksam i köket på Waldemarsudde. Hon har skrivit ner recept och berättar på ett målande sätt om sitt liv i prinsens tjänst och vardagen på Waldemarsudde. Då kunde det serveras kålpudding eller laxpudding med skirat smör vid middagen 19.30.
En svensk matskatt
En annan härligt matnördig och detaljerad text är den Christina Möller, ordförande för Vännerna, skriver om de banketter som KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademien) ger varje år på Karl-dagen den 28 januari. “Kongl Svenska Landtbruks-academien” instiftades 1811 av dåvarande kronprinsen Karl Johan, senare kung Karl XIV Johan. 1956 inkorporerades även skogen. Länge var maten av underordnad betydelse vid dessa banketter, men när Christina Möller blev ledamot 1995 satte hon igång arbetet med att göra KSLA till ett föredöme för den vällagade genuina maten. Sedan dess har varje sammankomst haft sitt eget tema och sedan 2003 är måltiderna dokumenterade, en skatt av svensk mat att ösa ur.
Maud Lindblå